Det var ett kvavt och m&ouml;rkt rum, fullt av r&ouml;k fr&aring;n den s&ouml;ndriga eldstaden.<br />En liten boudoar, en g&aring;ng den m&auml;ktiga Marie Antoinettes eleganta helgedom. En svag, mystisk doft &mdash; liksom en atmosf&auml;r av geng&aring;ngare fr&aring;n en f&ouml;rsvunnen tid &mdash; tycktes &auml;nnu vidl&aring;da de fl&auml;ckade v&auml;ggarna och de s&ouml;ndertrasade gobel&auml;ngerna.<br />&Ouml;verallt s&aring;g man sp&aring;r av en tung, f&ouml;rd&auml;rvbringande hand &mdash; den stora, &auml;rofulla revolutionens.<br />I rummets smutsst&auml;nkta h&ouml;rn l&aring;go n&aring;gra s&ouml;nderslagna stolar med ituriven brokadkl&auml;dsel. En liten pall, en g&aring;ng med f&ouml;rgyllda f&ouml;tter och kl&auml;dd med siden, hade sparkats &aring;t sidan och f&ouml;retedde en n&auml;stan r&ouml;rande anblick, d&auml;r den nu l&aring;g upp- och nedv&auml;nd och som ett litet skadat djur str&auml;ckte sina sargade lemmar i h&ouml;jden.<br />Fr&aring;n ett fint arbetat p&auml;rlemorbord hade silverbel&auml;ggningen h&auml;nsynsl&ouml;st brutits ut ur sn&auml;ckans b&auml;dd.